Jag hade hämtat Alma och satt på grimma och grimskaft och borstat av det värsta på benen. Jag insåg att jag glömt hovkratsen så övervägde att ha henne att stå löst kvar och vänta eller om jag skulle sätta fast henne de få sekunderna det tar att hämta hovkratsen. Men Alma var ganska sömnig så hon stod och vilade så jag visste att inte går hon någonstans nu ändå.
När jag kommer ut tillbaka smäller det så in i norden, ungefär som när du står bredvid en thunderking på nyår. Jag håller ju bokstavligen på att skita ner mig, men Alma höjer huvudet 10 centimeter, tittar på mig och rör sig inte ur fläcken. Jag gör en glädjedans för mig själv och frågar vad fan det var som smällde sådär? Då var det skottkärrshjulet som hade sprängt ca. 40-50 meter bort.
Tyvärr hann jag inte se Divas reaktion, men hon kom lugnt lunkade så jag antar att det minsann inte var så farligt för hennes del heller.
Jag kände mig riktigt stolt över Alma speciellt då hon inte gjorde nånting. Sånahär gånger ser du resultat när du marktränat och hållit på mycket och utsatt dem för mycket konstiga saker i miljön.
På filmen ser ni vad för sorts miljöträning ni kan göra enkelt hemma, rekommenderar att man inte backar rakt ut bakom en häst som inte sett en gräsklippare förr.
Verkningen gick sen bra också med båda ponnyerna. Diva brukar skutta omkring som en liten hare, men idag stod hon som ljuset själv. Sambon höll huvudet framåt iallafall så inte jag skulle få mig ett tjuvnyp, men annars gick det riktigt bra! Alma stod som ljuset hon med och väntade tålmodigt då jag försökte hitta rätt grepp och så vidare.
Jag tömkörde Diva sen en halvtimma, mestadels i skritt och övade åttvolter, och gjorde lite övergångar. Men solen gassade så mycket så vi blev så fort trötta så det fick duga för gårdagen.
Sambon ville rida Alma igår så vi for och red barbacka och bettlöst på åkern bredvid. Alma testade först sambon lite med att stanna, försöka äta, gå in mot mig, och att stå småfryst i marken. Men efter en kort stund av lirkande så gick hon snällt med sambon runt i skritt och gjorde volter och snett igenom.
Jag kan ju tillägga att min sambo är ALLDELES för stor för Alma, men att skritta runt i tjugo minuter dör dom inte av. Sambons ben slutar ca. 30 centimeter från marken också, men som sagt är de ju inte på väg på tävling precis.
Nån dag ska nog sambon ha en egen häst, när han har lite mera tid vill säga. Han är faktiskt riktigt duktig med ponnyerna, och är ganska insatt med vad man kan och inte kan göra. Jag antar han är miljöförstörd av mig.
Och så hann jag ju också med lite diverse saker som att mocka undan i hagen, fodra, tvätta ur vattenkaret och sätta nytt vatten dit. Och så fick jag instuktioner om hur jag ska börja utfodra Diva nu då jag får formula 11:an på posten också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar