Andra klass sto

Igår blev Alma stamboksförd med andra pris/klass. Jag är väldigt nöjd, och vad jag minns av allt de rabblade upp hade hon bäst poäng på rastyp. Det glädjer mig att hon är raskorrekt!

Visningen för hand gick bra, hon var snäll och drog inte alls. Precis lika duktig som i Kokemäki.

Visningen löst gick också bra. Hipposdomarna är hela i ett paket, Alma galopperade jättefint! Hon fattade dessutom höger direkt i höger varv och det var en lättnad.
En sak som jag inte förstod mig riktigt på och som började reta mig idag var att en kvinna kom uthoppande från publiken under visningen löst och började vifta med två spön och schasa Alma. HALLÅ! MIN PONNY!? Och dessutom hade jag M med mig och som skulle hjälpa mig om jag sade till, men eftersom jag satsade på att få det väldigt lugnt och sansat så inte Alma skulle flippa ur totalt så ville jag helst göra allt själv. Och så kommer nån springades ur publiken!?!?
När vi sen var klara hittade Alma blomvasen på domarbordet, men som tur var så hann hon inte börja käka på dem. En domare började istället mysa med henne lite.

När vi sen hade visat löst kvar sadla vi på och E bytte kläder och så blev det dags för ridprovet tillsammans med en ganska stor häst, och ridprovet gick bra. Lite problem var det med högerlyftet, men ridprovet blev godkänt och Alma gick superfint. Jag var superstolt över dem både två! E är riktigt duktig att rida och hon gjorde det minsann bra! Jag skulle inte ha fått till det bättre, så är riktigt nöjd med slutresultatet!

Nu känns det bra att ha fått stamboksfört Alma, en av de viktigare sakerna är färdigtställt med henne som jag haft som mål att göra under dessa tre år som ägare på henne, och bedömningen gick bra. Jag kan inte föreställa mig hur det skulle vart att göra det för tre år sen. Huh, blir alldeles svettig av att tänka på det.
Och en annan sak som känns bra, är att jag har en rejäl grund att börja avla på. Alma min alma, kanske du skulle kunna ta fram något vackert ?

Nervös så in i norden

Oj gud vad jag är nervös nu just. Jag dör en stund mellan varven för imorgon är det dags för avelsvärderingen av Alma och jag bävar och tror att allt kommer att gå åt pipsvängen.

Det värsta senariot är att hon drar som en galning, inte lyssnar på Ellen, inte fattar någon galopp alls och att bedömningen blir underkänd.

Egentligen borde jag inte ta någon stress över det hela, det får gå som det går, det är ju samma häst ändå när jag kommer hem. Jag är inte rädd för själv bedömningen av henne, men det är den arma högergaloppen som jag önskar jag skulle få henne att lyfta självmant och att det skulle se naturligt ut.




Det gick ju som sagt så superfint vid Kokemäki, men ändå så är jag rädd att allt ska gå åt pipsvängen.

Nu hoppas jag att jag skulle ha min lilla inre röst som skulle säga till mig: Sabina dethär kommer gå jättesuperfint och du ska sluta att oro dig och få magsår över något som inte är någonting iallafall.

Kikar hästannonser

Kuortane Agilitytävling

I denna stund sitter jag och tittar på hästannonser, bara för att det är himla intressant. 
Jag tänkte tipsa om vilka ponnyer jag själv tycker ser intressanta ut för min smak baserat på vad som står i annonsen, vad som stämmer i verkligheten ihop med hästen är ju svårt att säga förrän man sett ponnyn ifråga.

Minihingst
Russ läromästare
Shettis valack
Shettishingst
Flertalet fina russ

Där var några som jag tyckte lät som ponnyer i min smak. Dock krävs det ju att man faktiskt träffar dem in real life och ser hur de funkar också.
När jag köpte Alma och Diva såg jag endast bilder av dem och där var det. Det skulle jag aldrig våga göra idag, men då tänkte jag inte så mycket på det.

Idag blir det att tvätta upp lite utrustning, tömköra Diva och Alma ska få ha lite ponnyridning idag.

Jag tömkörde Diva i torsdags och det gick som en dans. Hon var riktigt duktig och traven satt bättre, det är bara himla synd att jag har så korta ben. Jag längtar tills jag har råd att köpa en vagn till henne.

Alma red jag bettlöst i torsdags, det gick jättefint och hon trivdes enormt att ridas bettlöst. Dock var jag så sur på mig själv. Jag hade ett par dåligare ridbyxor som inte är värd en cent egentligen pga. de är dåliga i tyget. Det är som att springa omkring i tights då man har dem på sig, ingen stabilitet alls. Och så hade jag bara lagt på mig ridskorna och inga chaps vilket medförde att stiglädrena började skava vid vaderna. Så ridpasset blev inte så långt, ca. 30 minuter. Men nöjd är jag iallafall med hur hon jobbade, så himla roligt.

SvanhoppsAlma

Igår var det tävling för Almas del tillsammans med E, och jaa-a.. vad ska vi säga. Galoppen hade Alma glömt bort och tyckte det va bättre att flyga omkring i travartrav på banan. Alla hinder hoppade hon, men nån stilrunda blev det inte. Stannade lite framför hindren och så HOPP. Superobekvämt såg det ut för stackars E, men tyckte rundan var bra ändå för det var ju trots allt bara tredje gången E sitter på Alma.

Sen så brunstade Alma, så när vi lastade och skulle fara iväg hemåt började hon stå och skrapa med hoven och beté sig väldigt konstigt med hur hon brukar vara i släpet så vi susade snabbt hem och vet inte om det hade något att göra med saken men hon rullade sig direkt i hagen då vi kom hem så kanske hon var för ren än en gång ?

Tack M för att du kom med och hjälpte till!

Diva var också med på tävlingen, men henne gick det inte nån nöd på. Hon stod lugnt och tittade på och verkade nöjd över att kompisen hoppade de höga hindrena och inte hon.

Inlägget om Alma

Alma 2010

Nu kommer äntligen inlägget om Alma som någon önskade att få läsa om. 

Frågan var altså vad jag gör med Alma idag, på henne sida här finns hennes historia att läsa men desto mer står det inte. 

Alma rids både av mig och andra. Jag har sk. ponnyridning och minsta som rider är endast fem år gammal. Men sen varierar det i åldern, mestadels är det ju yngre barn som rider eller åker häst.
Mamma och syrran ska så småningom också komma sig upp på hästryggen, men det vill jag nog se att de kommer fram till. Haha!
Alma har ridits mestadels dressyr med, och mycket i terräng. Men nu har jag själv kommit igång att börja hoppa med henne så nu har det blivit lite mer av det också. Hoppning tycker hon är roligt, även fast hon är ganska oerfaren tycker jag hon är duktig och jobbar på fint.
Terränghoppning tror jag hon skulle tycka vara kul, hon älskar nämligen att hoppa stockar och springer gärna full fräs igenom vattenpottar.

Alma tränas i Natural Horsemanship i vardagen. Det betyder bla.  att jag vallar henne från punkter jag ska ha henne med bara kroppen och rösten, jag flyttar både på fram och bakdel, backar undan henne, stannar henne, stå stilla vid skötsel, och så jobbar vi på inkallning också. Vi jobbar faktiskt mestadels löst, men också i repgrimma och repgrimskaft.
Emellan tar jag lektion med henne med min NH tränare Lisa Ena. Hon är en av de som jag anser vara en av de vettigare hästmänniskorna här i trakten. Jag har stort förtroende för henne, och är en av de få personer som jag ev. skulle kunna tänka ge mina hästar åt om det skulle hända mig något. Jag har aldrig sett Lisa annat än glad och sympatisk, det är ingen skillnad på om du har stor eller liten häst, du är alltid lika välkommen. Och hennes lösdrift och hennes stall är ett av de finaste platserna som man verkligen kan bara sitta och njuta vid.
Jag rekommenderar varmt att ta kontakt med Lisa om du har problem eller vill börja på med naturlig kommunikation med din häst. Ingen fråga är för dum att fråga av Lisa!
Här är hennes hemsida om ni vill kika in: Naturligt hästliv
Jag kan också berätta att det var här som Alma och Diva också bodde en vinter.

Alma är lite tävlad med och det har gått bra enligt mig. När jag köpte henne och var på första tävlingen höll min arm på att bli dragen ur led, det var en dam som minsann var upp i varv. Nu har hon blivit betydligt bättre och skärpt sig så det är inte svårt att ha med henne mera på nya platser.
Hon har varit med på klubbnivå och hoppat banor på 50cm, och varit med i enstaka dressyrprogram.
Bästa grenen hittills har varit utställning. Match showen i Esse 2010 vann hon ponnyklassen i. Och nu i sommar på russutställning fick vi första pris och en fjärde placering av tolv ston. DET var en stor lycka för min del!
Eftersom mitt tävlings och ridintresse varit lågt har jag inte heller tävlat med henne så mycket, men nästa år tänkte jag nog börja på att tävla mindre och enklare klasser för hennes och min skull.

Almas personlighet är snäll, väldigt uppmärksam på kroppsspråk och röst, smart ponny som kan jävlas med att dra inåt eller utåt då man rider henne eller te.x stannar från trav till halt, kan vara lite småbarnslig emellanåt som te.x är hon inte rädd när skottskärrhjulet spränger men en KALV kan vara livsfarlig (men det skyller jag helt och hållet på hennes far, han är väl en ganska nervös kille har jag hört), hon har aldrig sparkat eller bitit, hon är en "enmanshäst", behöver en värdig ledare, hon är svår att komma in på i livet och det krävs en del bevisande att du är en ledare för att hon ska följa dig.

När jag köpte Alma höll jag på att bli galen. Nu är jag himla nöjd!

Kokemäki 2013

Film time!

Här kommer nu filmklippet från igår på E och Alma. Jag är som sagt superdupernöjd med dem, tänka sig att det är andra gången Ellen sitter på Alma och det ser så fint ut redan. Jag blir varm i kroppen, jag hoppas jag snart också får henne att gå lika fint, men som sagt är det en  väg dit ännu. Mina händer är i luften, jag påmppar som en kanin os.v, men det gör mig inget att nån annan rider bättre henne än jag, och jag har ju som sagt blivit bättre än när jag började ta upp ridningen igen så det kommer när det kommer.

Jag önskar av hela mitt hjärta att hon skulle gå lika fint på tisdag på värderingen. Men om det inte går så går det inte, det beror nog helt enkelt bara på om damen är med på noterna eller inte. Så är det ju med hästar, det är ju ett levande djur och alla gånger så funkar det inte bra. Men jag tar inte ut något i förväg utan tar dagen som den kommer.

Idag var det så blåsigt och hemskt så red eller tömkörde inte utan jag hade miljöträning med en flygdrake tillsammans med granndottern. Det var en riktigt bra övning. Jag tog draken in i hästhagen och skicka den upp och ner i luften och Alma var först lite skeptisk, men konstaterade att den var tråkig efter en femton minuter.
Diva fick draken störtande rakt ner bakom henne, men det gjorde henne inget. Det var ju endast en plastgrej som prasslar hejvilt och beter sig som en galning. Och Diva som flippar för lådor med päls på, men störtande drakar är inget..? Hästar, hur tänker dom ?

Sju timmar häst

Agilitypris (Rosett + medalj)
Tömkörningspris (Rosett + pokal/trofé)

Fortsätt gärna kommentera och skriv gärna mera vad ni vill läsa om här på min blogg. Inlägget om Alma och Diva kommer att komma inom kort!

Igår var vädret verkligen uruselt, så ponnyerna hade ledigt och själv hade jag också en riktig vilodag kan man säga.

Men idag däremot sken solen för fullt. Så sammanlagt spenderade jag sju timmar tillsammans med ponnyerna. Och M var med hela tiden, så jag hade minsann sällskap hela dagen. Vi hann med lite annat också, bla. mocka och fylla på vattnet.

Diva blev tömkörd en halvtimme. Jag tömkörde en gång igenom helppo programmet och jobbade åter lite övergångar och volter. Passet gick riktigt bra, men jag önskar att jag hade längre ben emellanåt så jag skulle kunna gå snabbare. Sen fick Diva följa med på Almas träningspass också.

Alma blev idag riden andra gången av tjejen som ska rida henne på stamboksföringen i Alavus, och idag satt knapparna rätt på både häst och ryttare. E är riktigt riktigt duktig. Och hon är verkligen den positiva personlighet som behövs när man rider och håller på med hästar.
Vi fick låna S ridplan vid hennes lösdrift och där övade vi alla gångarterna. Höger galoppen satt riktigt bra idag, även om den är jobbigare för Alma.
Och dessutom så passade vi på att hoppa några skutt med Alma. 55cm blev höjden idag, riktigt lagom enligt mig men antagligen skulle hon kunna hoppa högre men eftersom jag är väldigt mån om att Almas ben ska hållas i bra skick så har jag inte prövat högre än 75cm hittills. Jag vet att det finns massor med folk som hoppar 60cm banor med shetlandsponny, men i min värld så vet jag inte om det är hälsosamt för en en meters ponny att hoppa 60cm? Men det är ju bara min åsikt, man får ju göra som man vill.
Jag har inget att klaga på, förutom att Alma totalflippade när vi skulle till S lösdrift och hon fick se kalvar. Men E klarade av situationen bra och med Divas draghjälp som inte ens var rädd för kalvarna så gick det smidigare att komma förbi, på hemvägen brydde sig inte Alma ett dugg i kalvarna.

Jag har haft kameran med och både fotat och filmat idag, men den har jag glömt i Lepplax, så det kommer upp imorgon smaskiga klipp och bilder.
Bild av priserna från Esse tävlingarna med Diva är uppe istället idag, pokalen jag fick är den finaste i den lilla samlingen jag har. Helt supersnygg!

BOMB säker ?

Igår när jag var hos ponnyerna höll jag på att ställa till med verkning. Jag tänkte att idag ska jag passa på då vädret är lagom och hovarna är lite fuktiga så de inte är så skarpa.

Jag hade hämtat Alma och satt på grimma och grimskaft och borstat av det värsta på benen. Jag insåg att jag glömt hovkratsen så övervägde att ha henne att stå löst kvar och vänta eller om jag skulle sätta fast henne de få sekunderna det tar att hämta hovkratsen. Men Alma var ganska sömnig så hon stod och vilade så jag visste att inte går hon någonstans nu ändå.

När jag kommer ut tillbaka smäller det så in i norden, ungefär som när du står bredvid en thunderking på nyår. Jag håller ju bokstavligen på att skita ner mig, men Alma höjer huvudet 10 centimeter, tittar på mig och rör sig inte ur fläcken. Jag gör en glädjedans för mig själv och frågar vad fan det var som smällde sådär? Då var det skottkärrshjulet som hade sprängt ca. 40-50 meter bort.

Tyvärr hann jag inte se Divas reaktion, men hon kom lugnt lunkade så jag antar att det minsann inte var så farligt för hennes del heller.

Jag kände mig riktigt stolt över Alma speciellt då hon inte gjorde nånting. Sånahär gånger ser du resultat när du marktränat och hållit på mycket och utsatt dem för mycket konstiga saker i miljön.
På filmen ser ni vad för sorts miljöträning ni kan göra enkelt hemma, rekommenderar att man inte backar rakt ut bakom en häst som inte sett en gräsklippare förr.

Verkningen gick sen bra också med båda ponnyerna. Diva brukar skutta omkring som en liten hare, men idag stod hon som ljuset själv. Sambon höll huvudet framåt iallafall så inte jag skulle få mig ett tjuvnyp, men annars gick det riktigt bra! Alma stod som ljuset hon med och väntade tålmodigt då jag försökte hitta rätt grepp och så vidare.

Jag tömkörde Diva sen en halvtimma, mestadels i skritt och övade åttvolter, och gjorde lite övergångar. Men solen gassade så mycket så vi blev så fort trötta så det fick duga för gårdagen.

Sambon ville rida Alma igår så vi for och red barbacka och bettlöst på åkern bredvid. Alma testade först sambon lite med att stanna, försöka äta, gå in mot mig, och att stå småfryst i marken. Men efter en kort stund av lirkande så gick hon snällt med sambon runt i skritt och gjorde volter och snett igenom.
Jag kan ju tillägga att min sambo är ALLDELES för stor för Alma, men att skritta runt i tjugo minuter dör dom inte av. Sambons ben slutar ca. 30 centimeter från marken också, men som sagt är de ju inte på väg på tävling precis.
Nån dag ska nog sambon ha en egen häst, när han har lite mera tid vill säga. Han är faktiskt riktigt duktig med ponnyerna, och är ganska insatt med vad man kan och inte kan göra. Jag antar han är miljöförstörd av mig.

Och så hann jag ju också med lite diverse saker som att mocka undan i hagen, fodra, tvätta ur vattenkaret och sätta nytt vatten dit. Och så fick jag instuktioner om hur jag ska börja utfodra Diva nu då jag får formula 11:an på posten också.

Vad vill ni läsa om ?

Bjuder på en gammal bild.
Alma som treåring på travet i Sverige.

Vad skulle ni vilja läsa om här på min blogg ? Vad skulle jag behöva förändra ? Vad vill ni se bilder av ? Vill nån ha ett speciellt inlägg om något här på min blogg ?

Svara gärna så jag får lite tips och idéer vad ni vill se här.

Kokemäki russutställning

Här kommer äntligen videon upp från russutställningen jag deltog med Alma på nu i sommar i Kokemäki. 

Alma blev visad med tolv andra ston och fick en fin fjärde plats med första klass pris som gjorde mig mycket stolt!

På videon syns de andra ponnyer samt andra som deltog i utställningen. Den som blev sjätte placerad, altså nr. 21 var min personliga favorit. Det tyckte jag var ett riktigt fint russ och såg framför mig att det måste vara en fin ridponny! Och så tyckte jag mycket om färgen, den var en såndär rödbrunaktig ton i den som var speciell. En personlig favorit helt enkelt.

Så hoppas ni njuter av videon, kommentera gärna och fråga om det är något ni undrar över!

OBS! Bättre kvalité på videon fås genom att klicka på watch on youtube och så ändrar ni kvaliten till HD på kugghjulet. 

Massor med kommentarer

Tack för iår!! 

Mittiallt har det börjat falla in massor med kommentarer här på bloggen på mina inlägg och fortsätt kommentera, alltid lika spännande att se vad nån skrivit. Roligt med postiv respons på mina inlägg och bilder!

Igår var altså näst sista tömkörningstävlingen för mig och Diva, jag anlände i god tid vid cirka tolvtiden på Esse ryttares hemmaplan Kvarnbacken i Esse. Jag fick parkera på det smalaste stället jag sett och fick som tur var fixat en backare till slutet av dagen för jag tror att jag skulle ha hivat ner manege väggen annars.
Det var massor med ponnyer på plats. Klasserna var många då vi hade brukstävlingar på samma gång som agilityfinalen, och 70 starter gjordes på hela dagen!
Väntan blev lång för mig och Diva, först klockan fyra tiden var tömkörningen och i klassen fanns det sju andra med.
Uppvärmningen hade gått bra, men värmen slog minsann emot oss lite när vi stod och väntade på vår tur, så Diva var lite slö i traven, men som jag uppfattade det hade jag ett bra program. När jag sen stod och tittade på de andra tyckte jag själv att jag inte mindes min runda överhuvudtaget så det var ju tur jag har den filmad.

Jag visste definitivt vinnaren av hela klassen, han är min nya favorit på dehär tävlingarna. En vacker skäck mini avelshingst. Och så blev det, sen kom en annan miniavelshingst på andra plats och sen jag och Diva på tredje plats! Jag fick bra bedömning och hon sa skritten var riktigt bra men traven skulle det ha behövts vara mer kraft i, men mycket bra tömkört och bra program hade jag dessutom.

Sen var vi ju också med i agility för det var cupavslutning, har återigen ingen susning om vilken plats jag hamnade på. Jag blev rejält förvånad för första gången på tre års agilityträningstid var Diva uppernbart rädd för en vit låda med päls på som de skulle stiga upp på. Hon VÄGRADE gå nära den röda pälsbiten som fanns på lådan. Och det störde mig så mycket till en början, men sen senare konstaterade jag att Nää-ä, detdär ska jag inte störa mig på. Ponnyn är fyra år gammal, har aldrig vägrat på ett hinder förr och har varit superduktig iår så varsågod att vägra på ett hinder.
För A och E gick det helt bra för också. E är skyldiga oss alla ett twix för hon vinkade en kon. HAHA!
Det var verkligen synd att vi inte hade nån maskerad iår då vi fixat till allt redan, men nästa år tar vi på nytt.
Tack för en supertrevlig och rolig tävlingssäsong tjejer! (Jag kan tillägga jag har de bästa tonårstjejerna med mig på tävling, duktiga att sköta, ansvarsfulla och tänker alltid på Divas bästa!)

Än så länge har jag inga bilder att bjuda på, men det kommer så smånigom. Flickorna fotade en massa hoppas och tror jag så det kommer, FILM däremot kommer det att komma upp så smånigom, för det har jag på kameran!

Alavus stamboksföring

Kuortane 2013

Värmen är fortsättningsvis här och jag njuter för fulla muggar, det är hur trevligt som helst.

Idag var sista dagen för anmälningen av stamboksföringen i Alavus. Jag har väntat lite väl länge med anmälningen och fick smått panik då inte Heppa ville logga in mig, men som tur var hjälpte Hippos tanten mig så nu funkar det. Ponnyn är anmäld, Alma altså. Och fick reda på av en vän att gotlandsrussen är det bäst att ha ett bruksprov på för det inverkar i slutresultatet, så fick smått panik och har velat fram och tillbaka och ringt runt och tror mig hittat en trevlig liten ryttare som är duktig. Mamma tyckte det lät ok, så hoppas hon tycker det låter roligt också.
Alma var ju anmäld ifjol också, men fick oturligt nog en hovböld så vi fick skippa då hon var så öm i hoven efteråt. Inget roligt att visa en häst som är halv halt.

Idag ska ponnyerna få fossingarna fixat till. U kommer och verkar. Verkade faktiskt två fossingar i lördags på Alma, men har varit för upptagen med att få de andra fixade, men nu ska jag minsann fina över dem en gång i veckan så är det inte så osäkert sen hur mycket jag ska ta och inte av dem.

Jag har annars kört två superfina tömkörningspass med Diva, de har varit riktigt givande och ponnyn har kännts "normal" igen. Inte buffalo stil på träningen.
På söndag är det altså tävlingen, sista agilitytävlingen. Jag ligger just nu högst rankad tillsammans med M, och det är ju roligt. Jag har inte haft något stort mål med tävlandet iår med agilityn utan kört på för att det är så himla kul, men roligt att det räckt såhär långt hittills. Det är ju inte min förtjänst precis, utan mest att Diva är så otroligt ärlig och pålitlig.
I tömkörningen är vi sju stycken anmälda, och roligt med en sån stor klass också. Sammanlagt är det 70 starter på hela dagen, så det blir minsann en låååång eftermiddag.

Alma har jag både varit och rida i terräng, och då var hon minsann pigg och glad. Och hon blev så besviken av att svänga hemåt igen, och så har jag ridit henne i repgrimma häromdagen. Finfin känsla. Det ska vi jobba mera på, för både jag och hon fick en riktigt fin connection.

Hur började jag med tömkörning ?

Kuortane tävlingarna

Jag tänkte berätta om hur det kommer sig jag började med hela tömkörningen över huvud taget.

Jag köpte ju Alma och Diva för tre år sen och tanken var ju den att Diva skulle vara sällskapshästen till Alma, och få vara med på lite av varje, men aldrig hade jag tanken så långt att jag skulle börja tävla med henne.

Diva blev ju hastigt sjuk och i och med sjukdomen spenderade jag massor med tid tillsammans med henne med medicinering os.v. Ju mera tid jag spenderade med henne, desto mer insåg jag vilken fantastisk unghäst jag hade köpt. Hon var verkligen genomsnäll.

Och när jag sen började introducera tömkörningen för lite över ett år sen så började jag först med att jag gick i sadelläge med grimma och varsitt grimskaft fastknäppta i grimman och började mana henne att gå framåt, styra henne hit och dit och stanna. Så började jag, jag vet inte hur andra gör men så gjorde jag och det funkade.

Vartefter Diva började förstå att hon skulle gå framåt och svänga ditåt hon kände trycket så började sakta men säkert backa mig mera bakåt i rätt läge. Och om hon inte fattade vad jag menade stannade hon och svängde sig mot mig och såg ut som ett levande frågetecken, så hon var inte jobbig och drog iväg och stressade upp sig iallafall.

Och sen introducerade jag selen för henne och jobbade vidare på det då. Sen fick jag hjälp av min tränare T som brukar komma ut och hålla lite lektioner åt mig nu som då. Hon är riktigt duktig, och har hjälpt mig massor med oss som ett ekipage. T ser verkligen HELHETEN, om inte vi funkar tillsammans så funkar det säkert inte heller att tömköra. Hon har dessutom varit med och satt Diva i vagn och det har verkligen gått helfint. Nu har ju inte jag någon vagn så jag kan ju inte köra henne ännu, jag vill gärna köpa en men de är verkligen dyra så man måste proritera. Dessutom är det bra att tömköra ordentligt före man sätter i vagn, de får bra huvudträning av detta.

Jag fortsatte att träna på och började i förra höstas säga att man kanske skulle tävla i sommar och med det som mål så har jag och Diva satt oss in i vår tävlingskarriär och jag är väldigt nöjd med resultatet.
En första placering, en andra placering och en tredje placering hittills. Och så är det ännu två tävlingar kvar för säsongen, bla. då finalen i Mustiala som vi fick i Kuortane.

Jag tävlar INTE för att få de bästa placeringarna som möjligt. Jag tävlar för det att jag ska ha en motivation att träna. Det är en superbra motivation att ha något att sträva mot och Diva tycker det är roligt att vara ute och tävla. Placeringen spelar roll, huvudsaken är att KÄNSLAN är god, att jag känner att vi har haft roligt och gjort vårat bästa. Den dagen då jag säger: Nee-e, jag orkar inte tävla. DÅ slutar jag. för då blir det till ett måste och att måste göra något är INTE roligt.

Och vinnaren är...