Agility

Diva som bektantar sig med prasselbanden.
Vintern -09/-10 ?

Igår tränade jag agility med båda tjejerna. A var på besök och hon jobbade med Diva.
Det funkade riktigt superbra, Diva tog det lugnare nu än i söndags och jag behövde inte kommentera mycket. Det flöt på liksom!
Vi hade samma hinder som vi hade på söndagens träning

Alma fick också vara med en gång till och prövade samma hinder som på söndagen och jag tyckte det flöt på bättre med henne. Bilringen börjar faktiskt fungera riktigt bra nu, hon steg direkt i utan att fundera så jag får vara nöjd!

KOM IHÅG FRÅGESTUNDEN!

Agility

En väldigt sommrig bild av mig och Diva
Agility i högsta hugg i Kuortane. .

Igår hade jag agilityträning med båda ponnyerna.
Diva fick öva på slalom, matta, hula hula ring, bilring, sidvärtes över bom, bomgata och prasselbanden. Helst av allt skulle hon vilja ha världens fart på för hon tyckte verkligen det var kul med agility efter en flera månaders paus. Hon var to.m lite misstänksam mot prasselbanden första gången men sen gick det finfint.

Alma fick vara med och göra några av hindrena, och hon fick prova på prasselbanden. Det gick över förväntan, jag hade trott att hon skulle rusa igenom dem men inte, hon gick lugnt och sansat.
Sen fick hon gå över mattan, det gick bra och sen i bilringen med båda fötterna. Till först gjorde hon den klassiska Alma grejen, stiga på ringen istället för i den. Suck. Men denna gång behövde vi inte ta om 20 gånger förrän hon steg i. Härligt!

Massor med kommentarer

Tack för iår!! 

Mittiallt har det börjat falla in massor med kommentarer här på bloggen på mina inlägg och fortsätt kommentera, alltid lika spännande att se vad nån skrivit. Roligt med postiv respons på mina inlägg och bilder!

Igår var altså näst sista tömkörningstävlingen för mig och Diva, jag anlände i god tid vid cirka tolvtiden på Esse ryttares hemmaplan Kvarnbacken i Esse. Jag fick parkera på det smalaste stället jag sett och fick som tur var fixat en backare till slutet av dagen för jag tror att jag skulle ha hivat ner manege väggen annars.
Det var massor med ponnyer på plats. Klasserna var många då vi hade brukstävlingar på samma gång som agilityfinalen, och 70 starter gjordes på hela dagen!
Väntan blev lång för mig och Diva, först klockan fyra tiden var tömkörningen och i klassen fanns det sju andra med.
Uppvärmningen hade gått bra, men värmen slog minsann emot oss lite när vi stod och väntade på vår tur, så Diva var lite slö i traven, men som jag uppfattade det hade jag ett bra program. När jag sen stod och tittade på de andra tyckte jag själv att jag inte mindes min runda överhuvudtaget så det var ju tur jag har den filmad.

Jag visste definitivt vinnaren av hela klassen, han är min nya favorit på dehär tävlingarna. En vacker skäck mini avelshingst. Och så blev det, sen kom en annan miniavelshingst på andra plats och sen jag och Diva på tredje plats! Jag fick bra bedömning och hon sa skritten var riktigt bra men traven skulle det ha behövts vara mer kraft i, men mycket bra tömkört och bra program hade jag dessutom.

Sen var vi ju också med i agility för det var cupavslutning, har återigen ingen susning om vilken plats jag hamnade på. Jag blev rejält förvånad för första gången på tre års agilityträningstid var Diva uppernbart rädd för en vit låda med päls på som de skulle stiga upp på. Hon VÄGRADE gå nära den röda pälsbiten som fanns på lådan. Och det störde mig så mycket till en början, men sen senare konstaterade jag att Nää-ä, detdär ska jag inte störa mig på. Ponnyn är fyra år gammal, har aldrig vägrat på ett hinder förr och har varit superduktig iår så varsågod att vägra på ett hinder.
För A och E gick det helt bra för också. E är skyldiga oss alla ett twix för hon vinkade en kon. HAHA!
Det var verkligen synd att vi inte hade nån maskerad iår då vi fixat till allt redan, men nästa år tar vi på nytt.
Tack för en supertrevlig och rolig tävlingssäsong tjejer! (Jag kan tillägga jag har de bästa tonårstjejerna med mig på tävling, duktiga att sköta, ansvarsfulla och tänker alltid på Divas bästa!)

Än så länge har jag inga bilder att bjuda på, men det kommer så smånigom. Flickorna fotade en massa hoppas och tror jag så det kommer, FILM däremot kommer det att komma upp så smånigom, för det har jag på kameran!

Filmtime

Igår var det lika skit väder som dagen före så passade på att hämta hem två sadlar som jag ska pröva på Alma idag, den ena är antagligen alldeles för bred. Men som sagt bra att träna ögat också. Den andra har jag högre förväntningar på så vi ska hoppas att den sitter som den ska göra. Dessutom så kommer sadelutprovaren med en massa sadlar och kollar om hon skulle ha något att erbjuda, eller att iallafall mäta och se vad en prestige sadel ska ha för storlek ungefär. En sån har hittills passat bra på henne så skulle gärna hitta en begagnad bra en.

Vi fortsatte också på att jobba med släpet igår, så nu är det att börja spackla och måla, bara nu vädret skulle bli en aningens bättre, man kan ju inte måla i regn precis heller.

Och så fick jag målat klart tre bommar till, så nu är det väl två bommar kvar plus hinderstöd så då är det klart.

Äntligen börjar jag ha lite tid att överföra videor till youtube, det har minsann inte prioriterats den senaste tiden så nu har jag altså något helt nytt att visa er. Det är från agilitytävlingarna i kokkola en stekande dag, jag var nöjd med rundan trots att jag missade näst sista hindret med Diva. Så nu har ni något att titta på iallafall.
Jag håller dessutom just nu på att ladda upp videon från tömkörningstävlingen i Lohtaja. Men den får ni se i ett annat inlägg.

VI ÄR I FINAL.

My joy in life . Fotograf: Emma lillsunde

Ni kan aldrig tro vad som hände igår. Vi vann tömkörningen i Kuortane, och slipper till final i Mustiala i September.

Diva har minsann levt upp till sitt namn de senaste dagarna och betett sig således som en riktig diva. Inte velat göra något alls som jag säger, trippat och galopperat sideledes då jag försökt tömköra och dragit i tömmarna som bara vad. Men som tur var så försvann det minsann på tävlingsplatsen och hon utförde ett så pass bra program att vi vann och knep en av finalplatserna. Själv har vi haft en bättre runda i Lohtaja, känndes som jag själv var väldigt ofokuserad, men på film syns det inte.

Vi tävlade dessutom agility också. Där knep vi en femteplats av nio starter och det får vi vara nöjda med, och det bästa av allt var att det var rosa rosetter, så himla fina! Och så startade A och E. A blev 8de i seniorklassen och E 4:e i Junior. Superfina resultat, en riktigt lyckad tävlingsdag.

Det är en bra bit till Mustiala, men jag tror nog minsann om ponnyn är i skick och så att vi ska ta oss en tur dit, vem vet när man slipper i final nästa gång ?

Regnigt värre idag.

 Solen har gassat och det har varit fuktigt i luften de senaste dagarna. En ordentligt åskväder drog in i torsdags två gånger, jag menade mig upp och rida och tur var det att jag inte hann sitta upp på Alma. Det brakade minsann lös och många hushåll blev drabbade runt omkring.

Alma har jag utställningstränat en gång här hemma. Hon gick väldigt lugnt och sansat och härjade inte omkring som jag visste. Dock var jag själv väldigt trött den dagen så jobbade inte på så länge. Enda jag jobbade på var att hon skulle gå saaaaaaakta saaaaaaaakta. För nu på lördag ska vi ju som sagt ner till Kokemäki utställningen, och kan nästan med 100 % att hon kommer att dra i hejdundrande fart när jag ska visa henne. Min arm värker redan när jag tänker på det. Alma funkar ju superfint hemma och går bra att springa med för hand och så, men när det blir tävling tror hon det ska tas med fart och detdär med att stå stilla.... harkel. Och det är 12 anmälda i hennes klass.. 12!! Det kommer ta hur länge som helst.
Jag har ju visat henne en gång förr, var det kanske på... 2011 ? På match showen och då var hon en nippertippa men sen dess har hon varit som en ängel när vi vart på tävlingar så med stort hopp ska jag hoppas att damen INTE flippar ut totalt. Uppfödaren har rekommenderat att skritta henne en timme före visning, vilket jag kommer att göra.
Sen har det ju också varit lite ponnyridning som det också har funkat bra på.
I lördags red jag själv henne lite barbacka, funkade super och både jag och ponnyn njöt ända tills regnet och tusen bromsar dök upp.. Suck. Underbara sommar med dess kräk.

Diva har egentligen haft ganska ledigt hela veckan förutom på lördag då vi började med att bada henne. Hon var inte precis skitig men eftersom vi skulle på utställning kännde jag att vi kanske borde tvätta upp henne iallafall. Vi var sammalagt tre som tvättade. En höll i framdelen, en i bak och jag i svamp och slang. Hah. Ren ponny och med 25 flätor och två täcken över natten var hon ren också följande dag på utställningen. Och konstaterade med M att fläta en shetlandponny
Hon blev 9:e placerad med andra pris och i agilityn blev hon antagligen fjärde placerad med A och med mig vet jag inte. Det blev en hel del flum och jaa-a, banan var väldigt hal kan man säga så jag vågade minsann inte riskera en omkullåkning med varken mig eller ponnyn. A tog det också väldigt lugnt och är superglad att de placerade sig så fint! De har blivit ett superbra team! Det har gått mycket framåt sen A började jobba med D och hoppas verkligen det fortsätter i samma stil. Och dessutom är det bästa med A att hon är så HIMLA duktig och kan verkligen lära sig ALLT. Här kommer ni till hennes blogg där hon också bloggar om hästar.: http://minvardagidagochimorgon.blogspot.fi/

Och så lite annat har jag hunnit med. Bla. röjt upp lite utanför hagen och satt undan material och harvat hagen som just nu ser ut som en lervälling pga regnet som öser ner. Igår passade jag på att såga ner en rönn som jag sen släpade in i hagen till ponnyernas lycka. Jag mockade ur vindskyddet och lade nytt spån dit. Jag tvätta upp lite handdukar. Jag ordnade upp lite stallssaker och suckade över förvaringgrutrymmet som inte existerar, oj vad jag vill ha en egen stallsbyggnad och inte dela det med en massa andra saker som man inte ens vet vad är till för. Och så böt jag vatten och mockade. Detta tog sin lilla tid men roligt var det ju förståss när det var klart. OCH så har jag äntligen fått fixat klart mitt peaceschabrak. Ska ta en bild när jag inviger det snart, eller rättare sagt på fredag då jag ska på hoppträning. Har ni hört något värre ?

en ponny mindre, och en ponny mer

Som rubriken lyder, en ponny mindre och en ponny mer. 

Tindra har åkt hem tillbaka. Jag och ägaren kom överrens om det då Tindra sparkade ytterligare en gång och  dessutom passade på att ta ett smakprov på grannen, så nej. Där gick gränsen helt enkelt.

Alma har dock kommit hem tillbaka. Hon njöt av hemkomsten och hade Diva och då Tindra också som skuggor efter sig. Diva var verkligen lättad, jag tror hon upplevt det stressande att vara utan sin bästa kompis.
Alma är precis samma ponny som förr. Jag var nojjig över att hon skulle förändras radikalt under vistelsen i Nykarleby. Men icke. Samma glada och fina ponny, fast lite smalare, kom hem igen till matte.

Jag och Diva har ju varit och tävlat två gånger sen den senaste uppdateringen.
Först i Kokkola på agility. Där gjorde jag en miss och tittade inte vart jag var på väg och missade näst sista hindret, men det gjorde minsann ingenting. Jag var nöjd med vår fjärdeplacering och Diva var också det trots värmen som tryckte den dagen.
Och helgen efter var jag i Lohtaja och deltog i brukstävlingar. Jag deltog i tömkörning helppo, och jag var så nöjd med vår runda. Den bara flöt på och jag fick verkligen en bra känsla. Jag hann to.m tänka när jag tömkörde att OJ vad det känns bra nu! Det räckte dessutom till en andraplacering och Diva fick beröm av domaren för att hon var så vacker och sympatisk ponny. Och till min stora förvåning fick hon bra bedömning också på hur hon såg ut, jag trodde de poängen skulle bli lägre, men icke.
Och i helgen blir det ordentlig bedömning av svensk domare, då ska vi på utställning och dessutom på agility.

Alma har jag fortsättningsvis forsatt att rida sen hon kommit hem. Jag har mycket att jobba på. I förra veckan var det minsann pannkaksridning för min del, helt ofokuserad och jag det blev till en röra. Men idag var det mera flyt, men herregud. Träningsrida i 26 graders värme och dessutom i solen. Jag dog en smula efter typ 4 varv i trav, och Alma höll på att släppa sig helt galen på bromsarna som surrade runt runt oss. Men vi överlevde och svettigt blev det minsann!
Nu som bäst håller jag på att söka en riktig sadel till Alma. jag fyllde nämligen år igår och nu jävlar ska jag inföskaffa en sadel åt oss.
Och om två veckor är det big happening med mig och Alma. Då ska vi och tävla utställning nästan ända ner till åbo. Spännande!!

Forever

Uppdatering

Livet rullar på med ponnyerna i Lepplax. Ikväll ska jag hämta hem Alma, och det ska minsann bli skönt! 

Småponnyerna har ju fått jobba på med det ena och andra. Vi tränade ponnyagility här om dagen med Diva och Tindra, och jag fick se en lite dåligare sida av Tindra. Det kom en stor protest i form av sparkande på slutet, så det blev en besvikelse. Där före funkade hon verkligen superbra, hon tar alla hinder med lugn och ro och hade tänkt starta på Pedersöre tävlingarna med henne. Men som sagt konstaterade jag att Nej, hon är minsann INTE redo på en bra stund ännu för någon slags press överhuvudtaget.

Diva har jag tömkört en hel del den senaste tiden, och jag måste säga jag är verkligen helnöjd! Det har funkat riktigt fint med henne de senaste gångerna, även om vi har hållit på att stekas i solen. Halvtimmas till en timme har vi hållit på och hon har verkligen varit toppen. Det blir bättre och bättre. Nästa helg är det tävling, och det gillar vi stoooooort!!!

Igår var jag till Nykarleby för att rida Alma på lektion. Först visade hon som skolat Alma vad hon gjort, hur hon gör och försökte förklara. Hon visade verkligen hur super super super superfin Alma är. Jag hoppas att jag en dag kommer att kunna rida henne lika snyggt som hon. Det var en succé helt enkelt. Och Alma fick plus i kanten för sin galopp, det var tydligen hennes starkaste gångart. (What?!) Hon som gått på trav har nu bästa gångart i galopp. Herregud så vi kämpa för att ens FÅ galopp. Puh.
Nåja, till min ridning då. S var med och filmade och herrreeeeguuud... Mina händer, mina händer. någon borde binda fast mina händeeeeeeeeeeeeeer........................... Jag dog en smula. Men ändå så kännde jag mig inte alls dålig, det känndes som att nemen gud så mycket jag har att lära mig och hur mycket jag vill lära mig. Jag har ingen prestationsångest, inga höga petkrav som jag hade förr. Det känns som att jag blir motiverad istället för att slås ner på marken. Underligt nog ? Vad har inställningen kommit ifrån, har nån formaterat hårdvaran ?
men nu känns det bra att få damen hem igen. Hon ska vara med mig, min

bäste krigare i världen!