Kolik

Diva 2010, dagen före det första och värsta
kolikanfallet hon har haft att två stycken.
Då var det nära att hon skulle ha dött i mina
armar, det var inte många timmar ifrån.

I söndags hade jag otur, eller snarare Alma, med kolik. Jag noterade redan natten till söndag att hon betedde sig underligt då vi var sent ute och matade, så var mentalt förberedd och när jag kom ut på morgon var hon ju sjuk.

Anledning till koliken var mitt nya spån. Det innehåller små barkbitar vilket Alma tycker är mums filibabba så hon har ju mumsat i sig GANSKA mycket spån så därav blev allt lite trögt.

Veterinären kom ut efter fyra timmars vandrande och undersökte och tog ut lite skit och barkblandning ur henne och gav spruta så det skulle ge med sig och det gjorde det ju inom fem minuter. Sen blev vi ordinerade med paraffinolja och vila eftersom vi gått med henne intensivt i intervaller. Och hålla stenkoll och förståss ut med spånet.

Alma var inte så rejält sjuk, jag har sett så mycket värre med Diva så att hon ville lägga sig ner lite nu som då så tycker jag inte är så farligt jämfört med Diva som verkligen kastades sig på en för att slippa ner och rulla. Men såklart hade hon ont och var verkligen supertrött av kramperna som satt ganska långt bak i magen.

Nu får hon samma mängd mat eftersom hon under natten till måndag åt upp benen på höbocken så den "knäade" så nu är det ett minne blott, eller iallafall tills den får akutvård hos sambon. Så den är och ute ur hagen nu. Viktigast är ju att hon skulle börja äta saker hon SKA äta istället för att konstant proppa i sig sand, lera, rötter av alla slag, och trä.

Igår satte jag dit hönät med dubbla nät och wow, de har mat hur länge som helst. De stod sju timmar igår och åt, och precis samma mängd som jag haft så det här ska jag minsann fortsätta med så hon har ännu mer sysselsättning.